Batterilager har snabbt blivit en allt viktigare del i Sveriges energisystem. De jämnar ut variationer i produktion och förbrukning, avlastar elnäten och stärker den lokala driftsäkerheten. På kort tid har intresset vuxit från kommuner, nätbolag och industri. Samtidigt innebär en ökad utbyggnad att projekten allt oftare hamnar i miljöer med betydande natur- och kulturvärden.
Batterilager placeras vanligtvis nära befintlig infrastruktur eller på små ytor där markanvändningen varierat över tid – platser som kan rymma fler värden än man först ser. Små projektområden ställer därför höga krav på precision i tidiga skeden. Saknas en tydlig bild av förutsättningarna riskerar projekteringen att behöva göras om, vilket snabbt påverkar tidplan och budget.
– Det handlar om att minimera riskerna tidigt. Att slippa ändra lokaliseringen efter sent upptäckta artfynd eller forn- och kulturlämningar, och istället kunna driva projektet vidare direkt tack vare ett bra underlag från början, säger David Israelsson, Business Manager på Ecogain.
Fyra riskfaktorer som ofta påverkar batterilagerprojekt
Även små ytor kan rymma detaljer som är avgörande för hur projektet kan utvecklas. Risker som ofta behöver hanteras i tidiga skeden är:
1. Naturvärden på små och svårbedömda ytor
Små våtmarker, gräsmarker, diken och brynzoner kan ha höga biologiska värden. De är spridda, komplexa och inte alltid lätta att upptäcka utan systematiska analyser av GIS-data och flygbilder.
2. Artförekomster som styr placering
Kända fynd av skyddade arter – särskilt i kantzoner mot skog, vatten eller jordbruksmark – kan kräva att delar av området undviks eller att anläggningen utformas på ett annat sätt.
3. Kulturmiljöer nära infrastruktur
Fornlämningar och spår av äldre markanvändning förekommer ofta i anslutning till industriområden och ledningsstråk. Dessa påverkar både lokalisering och byggbarhet.
4. Områden som kräver vidare inventering
I vissa fall visar analysen på zoner där kompletterande fältarbete behövs. Att fånga upp detta tidigt minskar risken för oväntade kompletteringar senare i processen.
I projekt där tidplanerna är korta blir just dessa första vägval avgörande för om processen blir smidig eller får avbrott.
Vad behöver aktörer tänka på i tidigt skede?
En stabil start bygger på att ha en samlad bild av platsens förutsättningar innan projektering, markavtal och samrådsåprocesser. Det innebär att:
- identifiera natur- och kulturvärden tidigt
- bedöma vilka delar av området som är mest lämpliga för etablering
- undvika ytor där riskerna är höga eller underlaget otydligt
- säkerställa att projektet möter myndigheters och markägares krav
Det är här en strukturerad förstudie kommer in som ett av de viktigaste verktygen.
NVI-förstudie ger rätt underlag i rätt tid
En NVI-förstudie (Naturvärdesinventering på förstudienivå) bygger på GIS-analys, flygbilder, artdata och tillgängliga kartunderlag, som tillsammans med ekologens erfarenhet och lokalkännedom ger ett snabbt och träffsäkert beslutsunderlag.
För aktörer innebär det:
- tydliga kartor över naturvärden och riskområden
- underlag för samrådsprocesser och dialog med markägare
- bättre vägval inför projektering
- kännedom om eventuella behov av vidare inventering
– Dessa skrivbordsstudier är förutsägbart kostnadseffektiva och kan följas upp med fältinventering ifall det skulle krävas, säger David Israelsson.
Vill du veta mer?
Vi hjälper gärna till att bedöma vilket underlag som behövs för batterilagerprojekt, och hur du tidigt kan få en tydlig bild av platsens förutsättningar.
