Den 22 maj är det biologiska mångfaldens dag. Med anledning av det har Ecogain, som är ett av Sveriges ledande kunskapsföretag inom biologisk mångfald och hållbara affärsmodeller, för andra gången granskat och utvärderat Sveriges och, i år, även våra grannländer Norge, Danmark och Finlands 100 största företag och deras hållbarhetsredovisning med fokus på biologisk mångfald. Resultatet visar bland annat att Sverige presterar sämst medan Finland hamnar i topp.
I rapporten Biodiversitetsindex 2020 syns en svagt positiv trend bland svenska storbolag i jämförelse med förra året även om biologisk mångfald fortfarande är en väldigt underprioriterad fråga:
- 43 % (42 %) av de 100 största svenska bolagen nämner biologisk mångfald i sin hållbarhetsrapportering.
- 31 % (30 %) nämner FN:s globala mål nr 15 om ekosystem och biologisk mångfald.
- 18 % (14 %) har satt någon form av policy eller mål för biologisk mångfald.
- 14 % (8 %) har beskrivit någon form av KPI eller mått för biologisk mångfald. 2019 års resultat inom parentes.
Storföretagens rapportering om biologisk mångfald lämnar på många sätt även detta år mer att önska. Under nästa år kommer FN besluta om nya globala biodiversitetsmål. Naturens motsvarighet till klimatets 1,5-gradersmål kan bli att helt stoppa förlusterna av natur och ekosystem till 2030, och att återuppbygga naturens kapital med 20 % till 2050. Företagen kommer förväntas formulera mål som är i linje med det, det är oroväckande att endast fyra procent av Nordens största bolag har mål för detta.
– Anders Enetjärn, vd och grundare av Ecogain.
Biodiversitetsindex ställer ett antal frågor som varje företag utvärderas mot. Sedan kategoriseras företagens ambitionsnivå utifrån tre färger beroende på om företaget satt mål kring biologisk mångfald och om detta är i enlighet med vad Ecogain uppfattar kommer förväntas av vetenskapen.
- Grönt ljus får företag med ett tidsatt mål om NoNetLoss (NNL) eller Biodiversity Net Gain till (BNG) till 2030
- Gult ljus får företag med någon form av mål eller policy för biologisk mångfald. Rött ljus får företag som saknar mål eller policy för biologisk mångfald. Inget av Sveriges 100 största företag får grönt ljus, 18 % får gult ljus och 82% får rött ljus. I en landsvis jämförelse mellan de fem högst rankade företagen i varje land tar Finland täten, följt av Danmark, Norge och sist Sverige.
På den svenska rankingen lyckas LKAB och SCA bäst och hamnar högst upp i rankingen. Sex av de tio företagen högst upp på listan återfinns inom branscherna material, kraftförsörjning och energi. Inte så konstigt då dessa är företag som har direkta markanspråk och därför är föremål för stora krav att arbeta med frågor kring biologisk mångfald. Ett företag utanför dessa branscher och som hamnar trea på listan är IKEA.
– IKEA sätter i sin hållbarhetsstrategi upp tre tunga ambitioner; de ska bli ett cirkulärt företag, de ska bli klimatpositiva, och de ska regenerera resurser, skydda ekosystem och förbättra den biologiska mångfalden. Det är stora åtaganden som möjliggör kravställande från externa parter. IKEAs största påverkan på den biologiska mångfalden sker genom stora materialinköp såsom skogsråvara och bomull, detta förstår IKEA och man har som mål att 100 % av skogsråvaran de köper in ska vara FSC-certifierad. Intressant är också att de inser att de som global aktör har stora möjligheter att påverka sina leverantörer, säger Anders Enetjärn.
Biodiversitetsindex mäter i första hand hur företagen rapporterar, vilket ger en bild av hur frågan prioriteras. Hur företagen faktiskt presterar kommer utvecklas i takt med att mätbarhet inom biologisk mångfald utvecklas. Det övergripande syftet med Biodiversitetsindex är att hjälpa företagen förstå hur biologisk mångfald är relevant för dem, så att de kan involvera frågan i sitt hållbarhetsarbete och därmed i sina affärer.
– Precis som klimatfrågan behöver frågan om biologisk mångfald bli en naturlig del av det strategiska hållbarhetsarbetet i varje företag, från den operativa verksamheten till längst ut i leverantörskedjan, säger Anders Enetjärn.