Den 1 november 2026 börjar nya regler för nationellt fridlysta arter gälla. Artlistan blir kortare, men får samtidigt ett nytt innehåll. Det innebär att verksamheter och projekt som tidigare inte berördes kan göra det nu – även om tillstånd redan finns eller planeringen har kommit långt. Det avgörande är inte hur lång listan är, utan vilka arter som kan finnas i området och hur de påverkas.
Det som ändras är den nationella fridlysningen, alltså den svenska listan över fridlysta arter och de förbud som hänger på den. EU:s artskyddsregler, områdesskydd, Natura 2000 och miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller precis som förut.
Kortare artlista för nationellt fridlysta arter, men nya arter tillkommer
Skyddet ska följa arternas faktiska behov, utan att i onödan försvåra skogsbruk eller annan pågående markanvändning. Till listan kommer arter som inte varit nationellt fridlysta tidigare, framför allt insekter, lavar och svampar. Arterna delas in i fyra nivåer, med en huvudsaklig uppdelning i strikt skydd för akut hotade arter, förstärkt skydd för starkt hotade arter och arter som Sverige skyddar genom internationella åtaganden, samt grundläggande och begränsat skydd.
Hur påverkar förändringen olika branscher?
Hur en verksamhet påverkas beror inte i första hand på branschen, utan på vilken åtgärd som ska genomföras, vilka arter som berörs och vilken skyddsnivå de har. Det har också betydelse om åtgärden ryms inom pågående markanvändning eller innebär att mark tas i anspråk för ett nytt ändamål.
Från förbuden finns undantag beslutade. Ett av dem gäller för pågående markanvändning, om förbuden i det enskilda fallet skulle innebära att markanvändningen avsevärt försvåras. Jord- och skogsbruk är typiska exempel på pågående markanvändning, men bedömningen görs utifrån den konkreta åtgärden. Undantaget gäller inte arter med strikt skydd.
Att anlägga en vindkraftspark är ett exempel på ändrad markanvändning. Detsamma kan gälla en gruva eller andra verksamheter som tar ny mark i anspråk. Då behöver du underlag om vilka berörda arter som kan finnas och hur de kan påverkas.
För vattenkraft kan ålens nya skydd få särskild betydelse. Ålen får ett strikt skydd mot bland annat att dödas eller störas och mot att dess fortplantningsområden och viloplatser skadas. Undantaget för pågående markanvändning gäller därför inte. Vattenkraft som ska prövas eller omprövas kan behöva söka artskyddsdispens om verksamheten påverkar ålen på ett sätt som omfattas av förbuden. Frågan kan också aktualiseras vid omprövningar inom den nationella planen för moderna miljövillkor.
Långa lednings- och infrastruktursträckor passerar många olika naturmiljöer. Det ökar sannolikheten att någon del av sträckan berör en nytillkommen fridlyst art. En förekomst kan behöva utredas närmare och i vissa fall innebära att dispens krävs, beroende på artens skyddsnivå och hur verksamheten påverkar den.
Tre typfall: så avgör tillståndsläget vilka regler som gäller
Reglerna börjar gälla den 1 november 2026. Var projektet står i tillståndsprocessen avgör hur reglerna ska tillämpas och när ett dispenskrav kan bli aktuellt.
Tillstånd finns, men verksamheten är inte påbörjad när reglerna träder i kraft. De nya reglerna gäller från och med den 1 november 2026, och något övergångsår finns inte. Aktualiseras ett förbud kan dispens krävas direkt.
Verksamheten bedrivs redan när reglerna träder i kraft. Även här gäller de nya reglerna från den 1 november 2026, men verksamheten får fortsätta ett år till, till den 31 oktober 2027, utan dispens. Om verksamheten påverkar en fridlyst art på ett sätt som omfattas av förbuden kan dispens krävas därefter. Den som ansöker om dispens före den 1 november 2027 får fortsätta verksamheten medan ansökan prövas slutligt, om inte prövningsmyndigheten beslutar något annat. Den praktiska deadlinen är alltså att hinna ansöka, inte att hinna få beslut.
Tillståndsärendet är inlett men inte avgjort. Ett ärende som startade före den 1 november 2026 och avgörs efter det datumet prövas mot de nya reglerna bara på de punkter där de inte är strängare än de gamla. Övergångsregeln gäller en bestämd uppräkning av ärendetyper, bland annat ansökningsmål hos mark- och miljödomstolen, miljöfarlig verksamhet, markavvattning och nätkoncession för linje.
Börja i tid – fältsäsongen går inte att flytta
Reglerna går att läsa sig till. Kalendern går inte att förhandla med. Artunderlag från fält kan bara samlas in när arterna går att hitta och artbestämma. Artens säsong styr – inte projektets tidplan. För flertalet artgrupper ligger fältsäsongen någon gång mellan mars och november, och för flera av de nya arterna är fönstret kort.
Stegen ligger dessutom i följd. Först behöver du veta vilka arter som kan finnas, sedan krävs underlag insamlat i rätt säsong. Det är först då du kan bedöma hur reglerna kan komma att inverka på din verksamhet.
Den största risken är sällan kostnaden för att ta reda på vad som gäller. Det är att behovet av inventering upptäcks först när rätt fältsäsong redan har passerat, och projektet därför försenas med upp till ett år.
Så tar du reda på om verksamheten berörs
Frågan att börja med är avgränsad: kan det finnas arter inom vårt område som omfattas av ändringarna? En screening av nationellt fridlysta arter ger en väl underbyggd bedömning av den frågan. Det är en skrivbordsutredning som bygger på kända artfynd och områdets förutsättningar, och som Ecogains artskyddsexperter sammanställer i en kort promemoria. Leveransen är en bedömning av sannolik artförekomst, av behovet av fortsatt inventering och en preliminär bedömning av om dispensfrågan kan aktualiseras.
Fast pris är 20 000 kronor per verksamhets- eller projektområde. Priset gäller för både små och stora projektområden. I normalfallet tar en screening cirka tio arbetsdagar.
Om screeningen visar att området saknar kända förekomster och bedöms ha låg potential för de berörda arterna kan promemorian användas som underlag för den fortsatta bedömningen och myndighetsdialogen. Om risk inte kan uteslutas framgår vilka inventeringar eller fortsatta utredningar som kan behövas.
Läs mer om screening av nationellt fridlysta arter.
Fakta om ändringen. Ändringarna i artskyddsförordningen beslutades i juli 2026, SFS 2026:1504, och börjar gälla den 1 november 2026. EU:s artskyddsregler ändras inte.
Vill du ha frågan besvarad för ett specifikt verksamhets- eller projektområde?
