Miljökonsult – experter på biologisk mångfald och hållbara miljöbeslut

Ekolog från Ecogain dokumenterar mossor och lavar på en gammal trädstump i barrskog — fältarbete vid naturvärdesinventering (NVI) enligt SS 199000:2023.

En miljökonsult hjälper företag, myndigheter och projektägare att förstå, hantera och minska sin påverkan på naturen – och samtidigt fatta beslut som håller juridiskt, ekonomiskt och ekologiskt. Ecogain är specialiserad miljökonsulter med fokus på biologisk mångfald, miljökonsekvensbeskrivning (MKB), naturvärdesinventering och miljörätt. Vi arbetar i hela Sverige och har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Östersund, Åre och Kristianstad.

På den här sidan

• Vad är en miljökonsult?

• Vad gör en miljökonsult?

• När behöver ni anlita en miljökonsult?

• Så väljer ni rätt miljökonsult

• Ecogains miljökonsulttjänster

• Branscher vi arbetar inom

• Vår arbetsprocess

• Varför välja Ecogain som miljökonsult?

• Vanliga frågor

Vad är en miljökonsult?

En miljökonsult är en expert som ger råd och praktiskt stöd i frågor som rör miljö, natur och hållbarhet. Yrket spänner från utredningar i fält och tillståndsprocesser enligt miljöbalken till strategisk rådgivning på lednings- och styrelsenivå. Bredden gör att miljökonsulter har olika bakgrund – biologer, ekologer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare – och att uppdragen kan handla om allt från en enskild artinventering till en koncerns hela miljö- och biodiversitetsarbete.

Branschen är fragmenterad. Det finns allt från enmansfirmor med en spetskompetens till globala konsultjättar med tusentals medarbetare.

På Ecogain arbetar civilingenjörer, biologer, ekologer, jurister och samhällsvetare. Tillsammans täcker vi hela kedjan från fältinventering och datainsamling till strategisk rådgivning på lednings- och styrelsenivå. Det gör att vi kan följa ett projekt från första lokaliseringsutredning hela vägen till drift, avveckling och kompensationsåtgärder.

Vad gör en miljökonsult?

Arbetsuppgifterna för en miljökonsult varierar kraftigt beroende på specialisering. Vissa fokuserar på fältarbete och artinventeringar, andra på juridik och tillståndsprocesser, andra på strategi, klimatberäkningar och hållbarhetsrapportering. Många konsulter rör sig mellan rollerna under ett och samma uppdrag. Här är de vanligaste arbetsuppgifterna:

• Tillståndsprövning enligt miljöbalken – ansökningar för till exempel vindkraft, gruvor, vägar, järnvägar, hamnar och industri.

• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) – analys och rapport om hur ett projekt påverkar miljön och människors hälsa.

• Naturvärdesinventering (NVI) – kartläggning av naturvärden enligt svensk standard SS 199000:2023.

• Artskyddsutredning – bedömning av påverkan på fridlysta arter enligt artskyddsförordningen.

• Miljörätt och rådgivning – tolkning av miljöbalken, EU-rätt och rättspraxis.

• Biodiversitetsstrategier – från ingen nettoförlust (no net loss) till nettopositiv påverkan (net positive impact), baserat på hänsynshierarkin och kopplat till TNFD och SBTN.

• Klimatanalys och scope 1–3 – beräkningar enligt GHG-protokollet och CSRD/ESRS E1.

• Naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster – kompensationsåtgärder, restaurering och blå-grön infrastruktur.

• Miljöåtgärdsplaner och kontrollprogram – för efterlevnad under bygg- och driftfas.

• Miljökoordinering – löpande stöd genom hela projektets livscykel.

På Ecogain har vi sedan starten satsat på biologisk mångfald som kärnkompetens. Vi är en av tre konsulter globalt som ingår i SBTN Corporate Engagement Program, och var bland de första i Sverige att integrera Science Based Targets for Nature i kundleveranser. Vi är representerade i flera nationella och internationella expertnätverk inom SBTN och TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures).

När behöver ni anlita en miljökonsult?

De vanligaste skälen att ta in en miljökonsult är:

1. Tillståndsplikt – verksamheten kräver tillstånd enligt miljöbalken (till exempel 9 kap. miljöfarlig verksamhet, 11 kap. vattenverksamhet eller 7 kap. 28 a § Natura 2000-tillstånd) eller annan lagstiftning.

2. Investering eller exploatering – ni planerar etablering, expansion, försäljning eller avveckling och behöver underlag om miljörisker, naturvärden och tillåtlighet.

3. Hållbarhetsrapportering – CSRD och ESRS ställer lagkrav på rapportering för stora företag (efter Omnibus I-direktivet 2026 företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro). Frivilliga ramverk som TNFD, SBTN och EU-taxonomin ger struktur åt arbetet med biologisk mångfald, klimat och naturberoenden.

4. Klagomål, incidenter eller tillsyn – myndighet eller granne har påtalat brister eller ställt frågor och ni behöver oberoende utredning.

5. Frivilligt åtagande – ni vill gå längre än lagkraven, till exempel nettopositiv biologisk mångfald, science-based targets eller biodiversitetsbokslut.

Så väljer ni rätt miljökonsult

Miljökonsulter kan ha flera olika inriktningar och expertis. Det här är värt att titta efter när ni jämför:

• Specialisering – matchar konsultens expertis ert behov? Biologisk mångfald, klimat, miljörätt och tillstånd är olika kompetensområden, även om de överlappar.

• Branscherfarenhet – har konsulten arbetat med projekt i er sektor och kan referensprojekt visas upp?

• Tvärvetenskaplig kapacitet – kan teamet växla mellan fältarbete, juridik och affärsstrategi?

• Auktoritet och oberoende – är konsulten en självklar referens i branschen och oberoende gentemot leverantörer och entreprenörer?

• Lokal närvaro – finns konsulten i den region där projektet ska genomföras? Det sparar tid, kostnader – och CO₂.

• Certifieringar och kvalitetsledning – ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande visar att rutinerna är dokumenterade.

Ecogains miljökonsulttjänster

Vi erbjuder ett komplett tjänsteutbud inom miljö och biologisk mångfald. Läs mer om respektive tjänst nedan.

Branscher vi arbetar inom

Ecogains miljökonsulter har djup erfarenhet inom branscher där natur- och miljöpåverkan är affärskritisk:

• Vindkraft, vattenkraft och förnybar energi

• Gruv- och mineralnäring

• Bergmaterial- och täktindustri

• Infrastruktur (väg, järnväg, hamn)

• Skogs-, jord- och vattenbruk

• Tillverknings- och processindustri

• Fastighet, samhällsbyggnad och kommuner

• Finans, försäkring och investerare

Varför välja Ecogain som miljökonsult?

• Specialiserade på biologisk mångfald – vi var bland de första i Sverige att integrera biodiversitet i affärsbeslut.

• Tvärvetenskapligt team – biologer, ekologer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare under samma tak.

• Vetenskaplig grund – vi följer aktuell forskning och bidrar själva till innovation och utveckling, deltar i expertnätverk och driver affärsnätverket Business and Biodiversity Sweden.

• ISO 9001-certifierat kvalitetsledningssystem – dokumenterade rutiner som ger förutsägbarhet i leveransen.

• CLIMB – ett biodiversitetsverktyg som gör det möjligt att beräkna och följa upp påverkan på biologisk mångfald vid förändrad markanvändning. Verktyget är validerat mot BREEAM och används i uppdrag inom energi, gruva och samhällsbyggnad.

• Business & Biodiversity Sweden – Ecogain driver sedan 2016 affärsnätverket som samlar svenska företag och organisationer i arbetet med naturpositiv affärsutveckling, och är en naturlig mötesplats mellan näringsliv, myndigheter och forskning.

• Lokal närvaro i hela Sverige – sju kontor och uppdrag från Skåne till Norrbotten.

• Lång erfarenhet och hög trovärdighet – med många starka referenscase och kunder inom energi, infrastruktur, gruva, samhällsbyggnad och finans.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar en tillståndsprocess enligt miljöbalken?

Tiden varierar kraftigt med projekttyp, lokalisering och om beslutet överklagas. Svensk Vindenergis statistik för landbaserad vindkraft 2014–2023 visar att processen i normalfall tar mer än 24 månader, och nästan upp till cirka 83 månader – om ärendet överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. EU:s förnybarhetsdirektiv (2018/2001) sätter 24 månader som mål för förnybar elproduktion. Mindre, oomtvistade ärenden kan klaras på 12–24 månader, medan gruv-, vattenkraft- och större infrastrukturprojekt regelmässigt landar på 7–10 år eller mer. Det som faktiskt kortar ledtiderna är att tidigt avgränsa samrådet rätt och gå in i prövningen med kompletta underlag – framför allt en NVI enligt SS 199000:2023, en lokaliseringsutredning som verkligen jämför alternativ och en artskyddsutredning som följer aktuell praxis.

Behöver alla projekt en miljökonsekvensbeskrivning?

Nej. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som en del av en specifik miljöbedömning krävs bara om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (6 kap. 20 § miljöbalken). I 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) listas de verksamheter där betydande miljöpåverkan alltid ska antas – exempelvis större vindkraftparker, täkter över vissa gränsvärden, motorvägar och vissa industrianläggningar. För dessa går processen direkt till specifik miljöbedömning. För övriga tillståndspliktiga verksamheter genomförs ett undersökningssamråd, varefter länsstyrelsen beslutar om en specifik miljöbedömning ska göras (6 kap. 23–26 §§ miljöbalken). Mindre miljöfarliga verksamheter (C-verksamheter) klarar sig oftast med en anmälan enligt 9 kap. miljöbalken och miljöprövningsförordningen (2013:251).

Vad skiljer en specifik miljöbedömning från en strategisk miljöbedömning?

Skillnaden ligger i vad som bedöms. En specifik miljöbedömning görs för en konkret verksamhet eller åtgärd som ska tillstånds- eller tillåtlighetsprövas enligt 9, 11 eller 17 kap. miljöbalken och som kan antas medföra betydande miljöpåverkan – resultatet blir en MKB som följer med tillståndsansökan. En strategisk miljöbedömning görs i stället för planer och program (översikts- och detaljplaner enligt PBL, regionplaner, havsplaner, avfallsplaner) som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, och resulterar i en MKB för planen. Begreppen infördes när hela 6 kap. miljöbalken skrevs om genom prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, med ikraftträdande 1 januari 2018 – samtidigt som miljöbedömningsförordningen (2017:966) trädde i kraft. I dagligt tal används ”MKB” för båda – i juridisk skriftväxling är distinktionen viktig.

Vad händer med artskyddet under 2026?

Det sker tre separata förändringar under 2026 – inte en samlad revidering av artskyddsförordningen. Den 1 maj 2026 trädde SFS 2026:230 i kraft, en ändring av 4 § artskyddsförordningen om fåglar efter rättelse i den svenska språkversionen av fågeldirektivet (förslag i slutbetänkandet SOU 2025:93). Den 1 juli 2026 föreslås en översyn av de nationella fridlysningsbestämmelserna (6, 8 och 9 §§) träda i kraft enligt promemoria KN2025/01529, med syfte att göra fridlysningen mer differentierad och anpassad efter respektive arts faktiska skyddsbehov. Regeringen och LRF har kommunicerat 1 september 2026 som målbild för en ny ersättningsrätt i 31 kap. miljöbalken när artskyddet hindrar pågående markanvändning (prop. 2025/26:230, lämnad till riksdagen 1 april 2026) – proptexten anger dock formellt ”den dag regeringen bestämmer”. Begreppen kontinuerlig ekologisk funktionalitet (KEF) och dispensförutsättningarna i 14 § artskyddsförordningen påverkas inte direkt av dessa ändringar – där styr EU-domstolens praxis (förenade målen C-473/19 och C-474/19 Skydda skogen), Mark- och miljööverdomstolens domar och Naturvårdsverkets vägledning. Branschtrenden är ändå tydlig: artskyddsutredningar behöver göras tidigt och med bättre underlag.

Vad är hänsynshierarkin och hur tillämpas den i praktiken?

Hänsynshierarkin – på svenska oftast kallad skadelindringshierarkin eller Boverkets kompensationstrappa – är principen att miljöpåverkan ska hanteras i fyra steg: undvik, minimera, återställ/avhjälpa, kompensera. Den avspeglas i 2 kap. miljöbalken (kunskaps-, försiktighets- och lokaliseringsreglerna) och stöds rättsligt av 16 kap. 9 § miljöbalken (villkor om kompensation), 7 kap. 29 § (obligatorisk kompensation vid intrång i Natura 2000) och Naturvårdsverkets handbok 2016:1 om ekologisk kompensation. I praktiken är det bättre att flytta en exploatering bort från ett känsligt område än att kompensera för förlusten i efterhand. Kompensation är alltid ett sista steg och får inte användas för att möjliggöra ett projekt som annars inte hade fått tillstånd. Samma logik ligger bakom no net loss och net positive impact – mål som speglas i ESRS E4 och i Kunming-Montrealramverket. Ecogain är en av de ledande aktörerna inom ekologisk kompensation i Norden och driver verktyget CLIMB tillsammans med Boliden, LKAB, Cementa, SCA, Skellefteå Kraft, Specialfastigheter, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Skanska och Talga – en standardiserad metod för att kvantifiera och balansera biodiversitetspåverkan i hela hierarkin.

Hur skiljer sig CSRD, TNFD och SBTN åt?

De tre regelverken kompletterar varandra men har olika status och syfte. CSRD (direktiv 2022/2464) är EU-lagstiftning och har genomförts i svensk rätt via ändringar i årsredovisningslagarna sedan 1 juli 2024. Genom Omnibus I-paketet, formellt antaget av Europarådet 24 februari 2026, omfattas nu bara företag som uppfyller både ≥1 000 anställda och ≥450 M€ i nettoomsättning (kumulativt). Stop-the-clock-direktivet (EU) 2025/794 är genomfört i svensk rätt genom prop. 2025/26:21 med ikraftträdande 31 december 2025 – våg 2 och 3 är uppskjutna två år. Biologisk mångfald hanteras i ESRS E4 Biodiversity and ecosystems och behöver bara rapporteras om temat bedöms väsentligt i den dubbla väsentlighetsanalysen. TNFD är ett frivilligt globalt rapporteringsramverk byggt kring LEAP-metoden (Locate, Evaluate, Assess, Prepare) – ESRS E4 hänvisar uttryckligen till LEAP i sin tillämpningsvägledning. SBTN ger metodik för att sätta vetenskapsbaserade mål för natur i en femstegsprocess (Assess, Interpret & Prioritize, Measure/Set/Disclose, Act, Track) och med åtgärdsramverket AR3T (Avoid, Reduce, Restore, Regenerate, Transform). Förenklat: CSRD ställer rapporteringskrav, TNFD strukturerar analysen, SBTN definierar målnivån.

När på året kan en naturvärdesinventering genomföras?

Fältinventering enligt svensk standard SS 199000:2023 (som ersatte 2014 års utgåva i maj 2023 och sedan februari 2025 tillgängliggörs kostnadsfritt av Naturvårdsverket) sker huvudsakligen under vegetationssäsongen. Den allmänna NVI-säsongen löper från snösmältning till sen höst – i praktiken ungefär april–oktober i större delen av landet, med tyngdpunkt maj–augusti. Inventeringar av fåglar, fladdermöss eller groddjur kräver specifika perioder som styrs av artens biologi: häckfågelinventering normalt april–juni, ugglor och örnar tidig vår, fladdermöss med ultraljudsdetektorer juni–augusti och övervintringsplatser februari, groddjur under lekperioden på vår och försommar. Vinterinventeringar förekommer för spår av däggdjur på snötäcke. Eftersom säsongerna är korta och vissa frågeställningar kräver upprepade besök bör fältarbete planeras minst sex månader i förväg – för större projekt ofta över två säsonger för att hinna med både häckfågel-, fladdermus- och groddjursinventering. Ecogain genomför NVI:er och fördjupade artinventeringar i hela Sverige och har inarbetade rutiner för säsongs- och resursplanering i samråd med tillståndsmyndigheter.